Kroppsmedvetenhet

Förra sommaren var Gs kompis T här på besök och lekte. T var då ett par månader mer än tre, G hade precis fyllt två. Det var sent på eftermiddagen och G var supertrött. T skojade och sa att han hade tagit Gs händer. G blev helt hysterisk och skrek att T skulle lämna tillbaka händerna. Ts mamma och jag försökte förklara för G att det inte var på riktigt. När detta inte hjälpte försökte vi uppmana T att lämna tillbaka händerna till G eftersom han blev ledsen. Men T, som också var lite trött och sur, svarade bara:

-"Joho, det är på riktigt! Nu tar jag dina händer, G!"

No end to the gråtfest.

Gubben på pengen och hans ytterkläder

G: "Mamma, vem är det?"
Mamman: "Det är kungen."
G: "Nej, det är inte kungen."
M: "Jo, det är kungen."
G: "Nej, det är inte kungen. Det är en gubbe."


G vänder på myntet

G: "Titta mamma, en vante. Gubben har en vante."